Tyresö slott — 700 år av makt, list och spöken

Tyresö slott — 700 år av makt, list och spöken

Tyresö slott är ett av Stockholmsområdets mest anmärkningsvärda slott, med en historia som sträcker sig från medeltiden till vår tid. Här har adelsfamiljer kämpat om makten, en modig grevinna lurat den ryska flottan, och ett spökrum skrämt besökare i århundraden. Välkommen till berättelsen om Tyresö slott — ett av Sveriges mest fascinerande kulturarv.

Medeltiden: De första ägarna

Tyresö gods omnämns redan på 1300-talet. En av de första kända ägarna var riddaren Erik Karlsson Örnfot, som år 1369 sålde godset till sin kusin Sten Bengtsson Bielke. Under de följande århundradena bytte godset ägare flera gånger genom försäljningar, arv och giftermål. Men det var först på 1600-talet som den egentliga slottshistorien tog sin början.

Under medeltiden bestod Tyresö troligen av en befäst gård med enklare byggnader. Omgivningarna — sjöar, skogar och tillgång till havet via Kalvfjärden — gjorde platsen strategiskt värdefull. Godset omfattade stora markområden på Södertörn och otaliga öar i skärgården.

Gabriel Oxenstierna bygger slottet (1620–1633)

Det nuvarande Tyresö slott har sin grund i riksrådet Gabriel Gustafsson Oxenstiernas vision. Gabriel, halvbror till den mäktige rikskansler Axel Oxenstierna, ärvde godset och påbörjade byggandet av ett ståtligt renässansslott år 1620. Bygget stod klart 1633 och blev ett av de mest imponerande godskomplexen i Stockholmstrakten.

Slottet byggdes i sten och tegel med två markanta torn som reste sig högt ovanför omgivningen. Arkitekturen speglade den svenska stormaktstidens ambitioner — Sverige var på väg att bli en europeisk stormakt, och adeln visade sin ställning genom storslagna byggnadsproject.

Gabriel Oxenstierna lät också uppföra Tyresö kyrka i närheten, som skulle tjäna som slottskyrka och gravkyrka för släkten. Ironiskt nog blev den första gudstjänsten i den nya kyrkan, invigd den 9 mars 1641, just Gabriel Oxenstiernas egen begravning.

Maria Sofia De la Gardie — Sveriges första kvinnliga storföretagare

En av Tyresös mest remarkabla ägare var Maria Sofia De la Gardie. Hon gifte sig med Gustaf Oxenstierna vid bara 16 års ålder och blev änka med två små barn redan vid 21. Trots det gifte hon sig aldrig om — istället tog hon kontroll över godset och blev vad historikerna kallar Sveriges första kvinnliga storföretagare.

Maria Sofia förvaltade det enorma godset med järnhand. Under hennes tid omfattade Tyresö inte bara slottet och dess närmaste omgivningar, utan även otaliga öar i Stockholms skärgård — Dalarö, Smådalarö, Kymmendö, Nämdö, Fjärdlång och många fler. Hon drev jordbruk, fiske och handel och visade att en kvinna kunde styra ett imperium lika effektivt som vilken man som helst.

Rysshärjningarna 1719 — Grevinnan som lurade en hel flotta

Den kanske mest dramatiska episoden i Tyresö slotts historia utspelade sig sommaren 1719, under det stora nordiska kriget. Ryska galärflottan härjade längs den svenska kusten och brände gods, byar och gårdar. Hundratals byggnader gick upp i lågor — men inte Tyresö slott.

Slottets räddare var grevinnan Maria Gustava Gyllenstierna, som hade ärvt godset efter sin mormor Maria Sofia De la Gardie. Maria Gustava var inte bara en lärd kvinna — hon översatte utländska verk, skrev en biografi om Jesus liv och författade över 600 sonetter. Hon samlade en krets av professorer på Tyresö och beskrevs som en av sin tids mest bildade kvinnor.

Men framför allt var hon strategisk. När den ryska flottan närmade sig genom Ingaröfjärden fattade Maria Gustava ett djärvt beslut: hon lät riva slottets båda höga torn. Utan tornen liknade slottet på avstånd en redan förstörd ruin. Men hon nöjde sig inte med det. Hon lät också sätta eld på skogen på den lilla Lura holme — ön som fått sitt namn just efter denna krigslist ("lura" = att lura). Röken fick ryssarna att tro att andra galärer redan hade bränt slottet.

Planen fungerade. Den ryska flottan seglade förbi utan att anfalla. Tyresö slott var räddat.

Men segern hade sitt pris. Trots att slottet klarade sig drabbades Maria Gustava hårt ekonomiskt. Hennes skärgårdsöar och underlydande gårdar brändes och plundrades. År 1720 upprättade hon en 23 sidor lång förteckning över allt hon hade förlorat till följd av "Fienden Ryssen" — och blev den som drabbades värst ekonomiskt i hela skärgården.

De rivna tornen restaurerades inte förrän på 1800-talet, när överdirektör J.G.F. Hörstadius köpte godset och gav tornen nya, dekorativa gavlar med voluter.

Engelska parken — Först i Sverige

På 1770-talet moderniserades slottet och dess omgivningar. Den kanske viktigaste förändringen var anläggandet av den engelska parken, ritad av den berömde trädgårdsarkitekten Fredrik Magnus Piper. Detta var den första engelska parken i Sverige — en milstolpe i svensk trädgårdshistoria.

Den engelska parkstilen, med sina slingrande stigar, naturliga planteringar och romantiska vyer, var en revolution jämfört med de strikta franska trädgårdarna. Tyresö blev förebilden för otaliga svenska herrgårdsparker.

Markis Lagergren — Bondpojken som blev markis

Tyresö slotts moderna historia börjar 1892, när Claes Lagergren och hans hustru Caroline köpte godset. Claes Lagergrens livshistoria är i sig en roman. Född som bondpojke i Närke reste han till Rom, konverterade till katolicismen och utnämndes till markis av påven år 1889 — en extremt ovanlig titel i det lutherska Sverige.

Caroline Lagergren, född i USA, var förmögen och finansierade den stora omvandlingen av slottet. Tillsammans anlitade de arkitekten Isak Gustaf Clason, en av Sveriges främsta, för att omgestalta Tyresö i nationalromantisk stil med 1600-talsslottet som inspirationskälla.

Ombyggnationen var genomgripande. Interiörerna fylldes med konst, antika möbler och textilier från hela Europa. Slottet fick moderna faciliteter — år 1905 installerades telefon och centralvärme, vilket var banbrytande för tiden. Elektricitet dröjde dock till efter Lagergrens tid.

När Claes Lagergren avled 1930 var han en av Sveriges rikaste män. Hans önskan var att bevara slottet som ett tidsdokument från sekelskiftet — och den önskan uppfylldes.

Det hemsökta rum nummer 7 — Spöket på Tyresö

Ingen berättelse om Tyresö slott vore komplett utan spökhistorien om rum nummer 7.

I slottets övre våning finns en rad numrerade gästrum som vetter ut mot Notholmen. Alla rum är likvärdiga — utom ett. Rum nummer 7 har alltid haft dåligt rykte. Redan under markis Lagergrens tid undvek gäster detta rum, och de som tvingades övernatta där gjorde aldrig om misstaget.

Den mest kända berättelsen handlar om en av de sista gästerna som vågade sova i rum nummer 7. Mannen, väl medveten om ryktena, lade sin skarpladdade revolver under huvudkudden. Mitt i natten väcktes han av att någon — eller någonting — befann sig i rummet. En mörk skepnad tornade upp sig över sängen och grep tag i honom med en sådan ondska att han blev helt paralyserad av skräck. Tid och rum tycktes försvinna.

Sedan dess har ingen frivilligt övernattat i rum nummer 7. Fönstret till spökrummet kan skymtas strax till höger om tornet på slottets parksida — om man vågar titta upp.

Även i modern tid rapporterar besökare om märkliga fenomen. Elektronisk utrustning — kameror, mobiltelefoner, batterier — slutar plötsligt fungera så fort man kommer in på slottsområdet, bara för att börja fungera igen när man lämnar platsen.

Nordiska museet tar över

Efter Claes Lagergrens död 1930 donerades Tyresö slott till Nordiska museet, enligt markisens sista vilja. Sedan 1932 visas slottet för allmänheten och är bevarat i stort sett som familjen Lagergren lämnade det — ett unikt högreståndshem från förra sekelskiftet.

År 1991 blev slottet med tillhörande byggnader och mark ett statligt byggnadsminne, vilket ger det det starkaste lagliga skyddet i Sverige.

Idag är Tyresö slott öppet för guidade turer under sommarsäsongen, lördagar och söndagar från juni till augusti. Slottsparken är öppen året runt och är en av Tyresös mest älskade promenadplatser.

Besök Tyresö slott

Tyresö slott ligger bara 20 minuter från centrala Stockholm och är lätt att nå med buss från Gullmarsplan. Här kan du vandra genom århundraden av svensk historia — från stormaktstidens riddarsalar till sekelskiftets eleganta salonger. Och kanske, om du lyssnar noga, höra stegen från rum nummer 7...

Mer information finns på tyresoslott.se och nordiskamuseet.se.