Tyresö kommun är en kommun i Stockholms län. Kommunens förvaltning är belägen i Tyresö centrum (en del av tätortenStockholm).
Kommunen ligger i Södermanland vid Östersjöns kust. En del av kommunen ingår i tätorten Stockholm och hela kommunen ingår iStorstockholm.
Administrativ historik.
Tyresö socken bröts ut ur Österhaninge socken år 1636 och när 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft inrättades Tyresö landskommun. Tyresö påverkades inte av de indelningsförändringar som genomfördes i samband med 1900-talets storakommunreformer i Sverige. Dagens Tyresö kommun har alltså samma omfattning som Tyresö socken.
Kommunvapnet.
Blasonering: I fält av guld en av vågskuror bildad röd ginbalk, belagd med tre vattenhjul av guld och ovan åtföljd av en röd oxpanna med horn och öron.
Tyresö kommunvapen innehåller symboler för släkten Oxenstierna och för tidig, vattenkvarnsdriven, industri. Det fastställdes för den dåvarande Tyresö landskommun 1954.
Befolkningsutveckling.
Politik.
Mandatfördelning i valen 1970–2010.
Historia.
De första människorna anlände till det som nu är Tyresö kommun någon gång kring 3000-talet f.Kr.. Permanenta bosättningar uppstod inte förrän någon gång runt 600-talet. Det finns gravar och andra lämningar från denna förhistoriska tid.
Tyresögodset har sitt ursprung i 1300-talet. Godset var som störst under 1600-talet, då nästan all nutida kommunarea tillhörde det. Det var under detta århundrade som Tyresö slottoch Tyresö kyrka byggdes.
Tyresö var ett viktigt industriellt centrum i Stockholmsområdet mellan 1500-talet och 1800-talet tack vare vattenkraftverken som kunde byggas på strömmarna mellan sjöarna. Vattenhjulen i kommunvapnet representerar de tre verken vid Nyfors, Uddby och Follbrinksströmmen. Industrierna inkluderade kvarnar, valsverk, pappersbruk, smedjor, sågar, ochtegelbruk. Inget av dessa gamla vattenkraftverk finns kvar. Uddby kvarn brann upp 1895 och i dess ställe byggdes ett vattenkraftverk för att producera el. Elkraftverket finns kvar än i dag och är det enda av sitt slag i Stockholmstrakten.
I början av 1900-talet började Tyresögodsets stora landarealer att styckas upp och man började bygga fritidshus. Några rätt exklusiva fritidshus byggdes i Brevikstrakten. De första decennierna ökade byggtakten kraftigt. Från 1950-talet och framåt började fritidshusen byggas om till åretruntboende i rask takt.
Från 1950-talet och framåt upplevde Bollmora en enorm tillväxt, särskilt efter lagstiftningen Lex Bollmora som tillät kommunala fastighetsbolag att verka i kommuner andra än den egna. Ett kommuncentrum bildades i Bollmora, Bollmora Centrum, vilket invigdes 1965. Miljonprogrammet satte sin särprägel på Tyresö, särskilt Bollmora, många av bostadsområdena är från det programmet.
Under den expansiva fasen från 1950-talet och framåt har Tyresö kommuns befolkning växt från cirka 5 000 till det nuvarande strax över 41 000. Därmed har kommunen ökat sin befolkning kraftigare (1 233 %) än någon annan kommun i landet under perioden 1950–2000.
I början av 1990-talet byggdes Bollmora Centrum om till en galleria och döptes om till Tyresö Centrum.
Tyresö kommunfullmäktige har beslutat om en översiktsplan över utvecklingen i kommunen fram till år 2020. Bl. a. planeras nya vägar, fler bostäder, utbyggnad av Tyresö Centrum, ny simhall och idrottsanläggning, seniorbostäder m.m.
En stor skogsbrand förstörde cirka 15 % av Tyresta nationalpark i augusti 1999.
Indelningar.
Det finns inga administrativa indelningar av Tyresö kommun, men det finns andra mer eller mindre formella indelningar.
Köpcentrumet Tyresö Centrum
Kommundelar.
Tyresö kommun delas vanligen in i fem områden:
- Bollmora i nordväst – bestående av cirka 2-8 våningar höga flerbostadshus, radhus och villor, samt några industriområden. Här ligger även kommuncentrumet Tyresö centrum.
- Trollbäcken ligger i väst – består nästan uteslutande av villabebyggelse.
- Tyresö strand, tidigare benämnt Gamla Tyresö ligger i öst – bestående av villor, parhus och radhus. Här är även Tyresö slott ochTyresö kyrka från 1600-talet belägna.
- Östra Tyresö ligger i sydost och är en del av Tyresös innerskärgård och till stor del bebyggd med fritidshushus av vilka en stor del har omvandlats till åretruntboende under de senaste decennierna.
- Tyresta nationalpark och naturreservat som ligger I syd är ett stort naturmarksområde, till stor del gammelskog som till hälften är beläget i Tyresö kommun och till andra hälften i Haninge kommun. Området upphöjdes till nationalpark respektive naturreservat 1993 tillsammans med Hammarbergets naturreservat. Delar av området är riksintresse för naturvården.
Tyresö Centrum
Församlingar.
Kommunens område sammanfaller med Tyresö församling
Förskolor, grundskolor samt gymnasieskolor och vuxenskolor.
Förskolor.
|
|
|
|
|
|
Grundskolor.
- Bergfotens skola, skolår F-5
- Nyboda skola, skolår 4-9
- Fårdala skola, skolår F-5
- Njupkärrs skola, skolår F-5
- Stimmets skola, skolår F-5, särskola
- Dalskolan, skolår 6-9
- Krusboda skola, skolår F-5
- Fornuddens skola, skolår F-5
- Hanvikens skola, skolår F-5
- Kumla skola, skolår F-9
- Sofiebergsskolan, skolår F-5
- Strandskolan, skolår F-9
- Tyresö skola, skolår F-9
- Kunskapsskolan (friskola)
- Montessoriskolan Vintergatan (friskola)
- Brevik skola (friskola)
- Yggdrasil Resursskola (friskola)
Gymnasieskolor.
- Tyresö Gymnasium
Vuxenskolor.
- C3L
Geografi.
Huvuddelen av Tyresö kommun ligger på halvön Södertörn och några öar i Östersjön, av vilka Ägnö och Härsö är de största. Ett flertal insjöar finns i Tyresö, varav några tillhörTyresåns sjösystem. I söder vidtar Storskogen med inslag av urskog som ingår i Tyresta nationalpark samt det omkransande Tyresta naturreservat.
Terrängen är typisk för området, sprickdalslandskap med låga kullar och dalar, förutom en brant topografi med berg och virvlande forsar vid Uddbyfallet och Follbrinkströmmen, en hisnande natur som formades under istiden. Högsta punkten är vid Telegrafberget, 84 m ö.h.
På land gränsar Tyresö till Stockholm i nordväst, Nacka i norr och Haninge i söder. Kommunen har även en sjögräns över Drevviken till Huddinge i väster, och en havsgräns tillVärmdö i öster och nordost.
Tätorter.
Huvuddelen av bebyggelsen ingår i Stockholms tätort medan vissa områden i kommunens östra del utgör egna, mindre tätorter.
Antal invånare (2000) per tätort inom Tyresö kommuns gränser:
- Brevikshalvön: 1 556
- Raksta: 537
- Stockholm (del av): 36 483
- Gimmersta
Småorter.
- Bergholm
- Ällmora
- Dyviksudde
Bostadsområden
Antal invånare per bostadsområde (2007):
- Centrum (gick tidigare under namnet Bollmora): 15 124
- Trollbäcken: 11 981
- Krusboda: 3 772
- Tyresö Strand: 3 683
- Öringe: 2 555
- Brevikshalvön: 2 129
- Lindalen: 1 808
- Sydöstra Tyresö: 891
- ”Ospecifierat”: 104
- Totalt: 42 047
Fårdala
Vattentornet i Krusboda har en vacker arkitektur.
I området Fårdala är Tyresö vattentorn den huvudsakliga sevärdheten. Dess nederdel är täckt av stora graffitimålningar. Vattentornet ligger på gränsen till Krusboda och tillhör egentligen Krusboda. I området finns två förskolor, Dalstugan och Pusslet, samt Fårdala skola. I Fårdala finns även ett stall, dit många Tyresöbor tar sig för att rida.
Sjöar och dammar.
|
|
|
Öar, grynnor och holmar.
|
|
|
Vattendrag.
- Follbrinkströmmen
- Gammelströmmen
- Gudöån
- Nyfors
- Åvaån
Kommunikationer.
Vy från Telegrafberget mot Stockholm. Globen kan ses på horisonten.
Tyresö är en av få kommuner helt utan spårtrafik i Stockholms län. Kollektivtrafiken består av ett stort antal busslinjer. Några av huvudbusslinjerna till Tyresö är 805, 807, 815, 872, 873, 875 från Gullmarsplan, högtrafiklinjerna 812, 813, 815C, 818 från Stockholms centralstation, 840 från Haninge och Nacka samt nattbuss 491 eller 890 till Sergels torg. Huvudvägarna till Tyresö är länsväg 229 – en motorväg till Stockholm, och länsväg 260 söderut till Haninge och norrut till Nacka.
Sevärdheter.
- Tyresö slott
- Telegrafberget, Tyresö
Kända personer som bott eller bor i Tyresö.
|
|
|
|
Referenser
Om du är rättighetsinnehavare och har invändningar kontakta gärna oss via vår kontaktform.
Vi har även bra information om följande: Tyresö företag
