Idag bor ungefär 47 000 människor i kommunen som vi alla känner till som Tyresö. Miljöerna i Tyresö är varierade och skapar utmärkt möjlighet för invånare med alla tänkbara yrken och intressen. Men hur såg det ut i början, när Tyresö först kom till? Och vilka människor bodde egentligen här?
Man tror att de allra första människorna kom till Tyresö någon gång runt 3000-talet f.Kr. Men på den tiden var det fortfarande vanligt med nomadsamhällen, som aldrig stannade länge på samma plats och inte höll på med jordbruk och bebyggelse.
Enligt datering på upphittade föremål och gravar, så har man estimerat att de första permanenta boplatserna som bildades i Tyresö uppstod kring 600-talet e.Kr. Det största gravfältet där man har hittat sådant är i Fornudden, vid Kumla. Namnet Kumla betyder från början “gravsättning”. Vid den tiden ska det ha varit åtminstone två gårdar i Tyresö – en i Kumla och en i Näsby. Strax efter började människor även bo vid Gimmersta, Uddby, Alby, Raksta och Åva.
Tyresö Slott
Flera gårdar bildades i Tyresö i början på medeltiden och på 1300-talet befästes området där Tyresö slott nu ligger. Det området kallades då för Thyrisedhe eller Tyrisedhe och det tros vara ursprunget för Tyresös namn. Platsen var en mycket bra strategisk punkt, som var upphöjd och nära till vatten. Under 1400-talets mitt byggdes Tyresö hus där. Tyresö hus var ett medeltida stenhus som befann sig där Prinsvillan ligger nu och man tror att det var en föregångare till Tyresö Slott.
Tyresö hus brann år 1613 och på 1660-talet ersattes det med en ny gård, som kallades för Lilla Tyresö. Riksdrotsen Gabriel Gustafsson Oxenstierna ärvde gården från sin mor, efter hennes död år 1624. Då började han förberedelserna för ett tegelbruk i området. Det var det som var början till det som nu är Tyresö Slott. År 1636 blev Tyresö en egen socken. Mellan 1638 och 1640 lät Oxenstierna även uppföra Tyresö kyrka i närheten av slottet. För honom och hans familj byggdes en krypta under kyrkan och de är begravda där än idag.
I vänster övre hörn på kommunvapnet ser man Oxenstiernas familjevapen. Det finns där för att Oxenstierna tillförde så mycket till kommunen i och med bygget av Slottet och Kyrkan. Slottet och kyrkan drog mer människor till Tyresö och bland annat även rikare människor, som hade råd med att skapa verksamheter i området.
År 1648 ärvdes Tyresö av Maria Sofia De la Gardie, som var gift med Gabriel Oxenstiernas son. Hon anlade fabriker, mässingsbruk, oljeslageri och gevärsfaktori vid Tyresös tre strömmar och dessa verksamheter gav bra resultat. Industrin drevs med vattenkraft och var anlagd vid de tre forsarna Follbrinksströmmen, Uddbyfallen och Nyfors, med hjälp av vattenhjul. Detta förklarar resten av kommunvapnet, som består av en stor fors med tre stycken vattenhjul.
Efter hennes död år 1694 ärvdes godset av Maria Gustava Gyllenstierna. Hon är kanske mest känd för att ha låtit riva tornen på slottet år 1719, vilket ledde till att ryska inkräktare trodde att slottet var ödelagt och lät det vara i fred.
Slottet moderniserades på 1770-talet. Bland annat anlades den första engelska parken i Sverige där. Den finns kvar än idag och är öppen för besökare.
År 1892 blev Claes Lagergren den sista privatpersonen som ägde slottet. Han lade ett stort fokus på att omvandla Tyresö slott till det skicket som det var i ursprungligen. Samtidigt blev villan Lilla Tyresö en sommarbostad som tillhörde den berömda konstnären Prins Eugen (son till kung Oscar II och drottning Sophia). Han spenderade mycket tid i området och inspirerades av de vackra landskapen, vilket ledde till verk som “Molnet”, “Det stilla vattnet” och “Det klarnar efter regn”. Han ägde villan mellan år 1894 och 1909 och det är därför den nu kallas för Prinsvillan.
Renoveringen av slottet hann aldrig bli färdig eftersom Claes Lagergren dog år 1930 och då donerade slottet till Nordiska museet för att bevara det i samma skick som det var i. Idag används slottet som museum och en del av lokalen används för evenemang. Under sommarmånaderna är slottets bottenvåning öppen för allmänheten. I slottets omgivning finns dessutom mycket sköna naturutsikter, som attraherar mycket turism.
Kumla
Området vid Tyresö slott sägs vara det allra viktigaste i Tyresös tidiga utveckling, men självklart spelade även de andra bebodda områdena sin roll. I området där Kumla ligger nu började människor bo redan på vikingatiden och på 1500-talet bodde självägande bönder i det så kallade “Kumbla”.
Under 1600-talet tillhörde Kumla det stora Tyresögodset, men år 1680 köptes marken av Olof Törne. Likt Oxenstierna var även Törne en av de rikaste männen i landet, med egendomar ustpridda över flera delar av Södertörn. I Kumla lät han bygga Kumla herrgård, som finns kvar än idag. Marken ärvdes vidare tills den via gifte kom tillbaka till Tyresögodset.
Det har funnits en stor mängd olika byggnader och verksamheter som har hört till gården, vars mark sträckte sig över större delen av nutida västra Tyresö, men herrgården är en av få saker som återstår än idag. Den köptes av kommunen år 1969 och har rustats upp med trädgård och restaurang som fortfarande är aktiva och öppna för besökare.
Bollmora
Under 1600-talet bildades också Bollmora gård, som befann sig på platsen där Willy:s ligger för tillfället. Bollmoras område var ungefär samma som nutida Bollmora, men fram tills 1950-talet var det en by. I mitten av 1950-talet fanns det endast 3600 invånare i hela Tyresö.
Ett stort markområde blev till salu och köptes år 1955 av kommunen. Det tidigare “centrumet” för kommunen var i Trollbäcken, men kommunledningen hade länge sökt en plats för ett nytt centrum. 2000 lägenheter och ett nytt centrum byggdes och 1965 invigdes Bollmora centrum, som år 1987 bytte namn till Tyresö centrum. Ungefär då genomfördes även mycket arbete för att förbättra miljön runt centrumet och även restaurera och glasa själva centrumet.
Det nya centrumområdet attraherade många Stockholmsbor, som ville flytta ut till en mer avslappnad och naturnära miljö. Redan år 1970 hade Tyresö kommun en befolkning på ca. 27 000 – 4.5 gånger mer än befolkningen år 1960.
Bollmora fortsätter än idag vara centrumdelen av Tyresö, som nu är en av landets attraktivaste kommuner att bo i. Detta bland annat tack vare en unik kombination av vacker natur, välbevarade kulturhistoriska objekt och modern miljö.
